När jag fyllde 20 år så sa jag att jag aldrig skulle bli äldre än 25 år. Att resten bara var ångest och att man inte behövde bli äldre än så. ''För då kommer man in på alla klubbar osv…'', typ.

Att när jag fyllde 26år skulle jag fira 24år och 27år skulle jag fira 23år osv. Men vet ni vad. Jag har ingen som helst åldersnojja. Jag är så nöjd med den här åldern. Och framför allt är jag så nöjd med att bli äldre. För jag tycker att livet blir bara bättre och bättre för varje år som går.

Jag tycker det här året varit tusen gånger bättre än året innan. Jag är vet vad jag vill och jag vet vad jag definitivt inte vill och jag vet vad jag tycker om och jag vet vad som gör mig ledsen och vad för sorts människor jag vill ha i mitt liv och vad för sorts killar jag absolut inte vill ha i mitt liv. Jag ser fram emot att bli äldre. Jag ser fram emot att köpa ett landställe, att ha en egen familj med barn och hundar och det livet.

Missförstå mig inte nu, jag har inte bråttom. Jag vill inte ha det livet exakt nu. Just nu vill jag bara jobba och koncentrera mig på karriär och lägenhetsköp och såna saker. Men jag är inte rädd för att bli äldre. Jag är inte orolig och stressad över att jag firar min 26e födelsedag idag. Ska förövrigt inte fira den speciellt mycket. Ska på Dreyers födelsedagsfest och fira honom! Jag firade för minst tio år fram förra året. Då såg det ut så här: