Baby, all i want for Christmas is… Soft Goat.

I torsdags var jag på en middag på Berns som Soft Goat bjöd in till. De visade upp lite nyheter som de här ribbade tröjan (vill ha). Jag älskar älskar Soft Goat. De gör endast plagg i mysigaste materialet cashmere. Och de är väldigt prisvänliga då de endast säljes på nätet så de slipper tråkiga extra kostnader som lokalhyra etc.

  P1160706

Här är Steffi! Grundare för Soft Goat <3

P1160710

Mössan modellen på bilden har på sig har jag. Kanske ska inviga den denna gråa måndag.

   P1160737 P1160740 P1160743

  P1160756  

 

P1160763P1160767P1160774P1160791  

Snart är det också jul. Har ni börjat med julklappar än? Nä lite tidigt va? Men jag har börjat fantisera lite om vad jag önskar mig i julklapp. Och det är denna och denna tröja från Soft Goat. Jag försöker satsa en hel del på min garderob just nu. Jag har bestämt mig för att banta ner den något rejält innan flytten som bara är om några veckor. Och inför det så är planen att den ska bli mer seriös. Lite mer businesskläder och lite mindre… collagetröjor med roliga citat. Då passar dessa dressade cashmereplagg som handen i handsken i nya garderoben.

 

Smygrasisterna i min närhet.

Vi är otroligt lyckligt lottade som får bo i fina, rättvisa Sverige.

Men jag förstår inte hur vi kan vara så egoistiska att vi (och ja, jag använder ordet ”vi” eftersom jag vet att det är många i min närhet som tycker detta men inte säger det högt) tycker att vi förtjänar att bo i fina Sverige men inte någon annan. Att vi på något sätt är mer värda än några andra människor? Det är för mig helt obegripligt.

Jag var på Fotografiska med min mamma i fredags där det just nu finns en utställning som heter ”Där barnen sover” av Magnus Wennman. Jag var där för att se en annan utställning så när jag klev in i denna förväntade jag mig ingenting. Men jag stod och tittade på dessa bilder i en timma, tror jag. Och jag kunde inte hålla tillbaka tårarna. De rann längst mina kinder medan jag tittade på dessa barn som är offer för vuxnas problem.

Men jag var inte ledsen för att jag tyckte synd om dessa barn. Jag var ledsen för att det finns människor i vårt land som helt seriöst tycker att vi inte ska släppa in dessa barn i vårt samhälle. Att dessa barn med sina familjer inte ska få möjligheten till samma liv som vi har fått. Att jag har människor i min närhet som struntar i denna situation och tycker ”det är jobbigt när tiggarna tigger” (oj så jobbigt det är för DIG när de tigger pengar till mat av dig). Som använder uttryck som ”vi måste ta hand om våra egna först” och ”de kommer ändå bara hit och våldtar”. Det gör mig ledsen. 

Vill ni se en stark utställning så rekommenderar jag den av hela mitt hjärta. Nedan har jag fotat av några av barnen och deras historier.

   

  
  
  
  

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!