Ligger hemma i sängen och jobbat några timmar. Kört mailmaraton så länge jag är 100 i huvudet. Nätterna och kvällarna är nämligen värst.
För det är en sak att halvligga i sängen med benet pÃ¥- och mellan nÃ¥gra kuddar under dagen men en helt annan sak att lägga sig raklÃ¥ng och ”slappna av” för att sova. För jag kan tydligen no matter what somna pÃ¥ rygg. MÃ¥ste ligga pÃ¥ sidan för det. Och det är svÃ¥rt med knät nu… SÃ¥ fÃ¥r mer eller mindre panik för det gör ont hur jag än lägger mig och det enda som hjälper är smärtstillande och det fungerar i nÃ¥gra timmar men jag blir snurrig och illamÃ¥ende av dem sÃ¥ är inte jättesugen pÃ¥ att vara pÃ¥verkad av dem hela tiden.
Nu körde jag några timmars jobb iallafall men mer orkar jag inte hålla emot smärtan. Konstig grej också detta att kolla på serier i detta tillstånd? Minns för lite för att förstå vad som hänt men minns för mycket för att vilja titta om? Fattar ni jobbigt? Haha, skrattar åt mig själv just nu.
Ironin i att jag för första gången smsar med mitt ex på ganska länge och så knackar det på dörren och så står det ett bud där utanför med denna bok. Skrattade högt och skickade mms till honom. Nu ska jag läsa denna och se ifall man lär sig något.