IgÃ¥r träffades jag och mamma. Åt en mysig och stillsam middag hemma hos mig och mindes Tiara. IgÃ¥r var det ett Ã¥r sedan vi avlivade henne. Helt otroligt vad tiden bara rinner iväg… Ett Ã¥r sedan? Hur kan det redan gÃ¥tt ett Ã¥r. Jag minns exakt de dagarna. Här skriver jag liten text om känslorna.

Känner saknaden från henne i bröstet när jag skriver detta.

(För er som inte hänger med sÃ¥ köpte jag Tiara när jag var 19 Ã¥r, sedan fick hon tre valpar, en gav vi bort till vänner till familjen, den andra dog i födseln och den tredje behöll vi – Bella! SÃ¥ nu har vi en hund kvar, Bella som är Tiaras valp. Fast den sk ”valpen” fyllde sju Ã¥r för nÃ¥gon mÃ¥nad sedan. Men hon kommer för alltid vara lilla valpen för oss).