En av mina favoritmänniskor är William. Jag får så otroligt mycket energi av att umgås med honom.

Jag har haft en av de värsta dagarna på väldigt länge idag och var beredd att gräva ner näsan och mina tårfyllda ögon i kudden ikväll. Men så delade vi på en flaska bubbel och skrattade så jag skrek rakt ut istället. Vi har analyserat sönder männen och kommit fram till att vi inte förstår oss på dem.

Ni vet att klyschor finns av en anledning och det är exakt så det är med männen. Man kan inte leva med dem men man kan fan inte leva utan dem.

William är iallafall bäst i test. <3

Egentligen har jag legat i soffan exakt hela veckan för varit sjukis med en huvudvärk som inte går över och läkarna bara tar blod av mig och får inget svar. Här drack jag en te med en blomma i 🙂

Men sen hade jag lovat sen 4 veckor tillbaka att vara barnvakt och efter att Mammi passat upp på mig under hela veckan kände jag att jag skulle kunna klara av lille Harley i några timmar trots huvudvärken och inte förstöra hans föräldrars viktiga jobbplaner. Så vi åkte hem till Walter för att ha playdate med hans son Marc. 

Sen tog vi båten tillbaka. Var sagolikt mysigt att åka båt i ett vintertäckt Stockholm. 

And award for best babysitter goes tooooooo (om man frågar Harley iaf). Hehe inte tråkigt med Mcdonalds till middag om man frågar denna lille kille. 

När vi kom hem lekte vi lite med mina färgglada saker. Tex dessa solglasögon som lyser. 

Sen skickade jag sms till Molly och frågade vad fan som var fram och bak för ville inte störa föräldrarna. 

På morgonen var vi nyvakna så vi mös i soffan under täcket till tecknat. 

Vissa mös PÅ soffan.

Men sen var det dags för kalas så jag gjorde honom kalas fin. Här äter han lite kakor medans jag sminkade mig.

När avlämningen var gjord var det brunch med Micki. 

Åt en råbiff och drack Bloodys. 

Från ingenstans sprang vi in i våra killkompisar och då drack vi ett glas bubbel. Det här är Gustav. Han är världens härligaste människa.

På söndag blev det virgin Bloodys och toast skagen som stöd medans vi lagade oxsvanssoppan.

Det är inte lika gott men det är ändå gott. Tänk er som Pepsi istället för Coca-cola. 

Här sitter han. Busungen Harley!

Antar de flesta av er är bekanta med honom. Men för er som inte är det är detta min bästis Beccas barn (och hennes gulliga killes Josefs).

Var lite barnvakt åt honom i helgen. Så när jag står och fixar i badrummet hör jag att det blir tyst. Inget slängs i golvet och vad man hört av folk med barn så betyder detta att något är jävligt fel. 

Så jag rusar ut ur badrummet och springer in i vardagsrummet – ingen där. 

Springer in i garderoben – ingen där..?

Sovrummet likaså. Nu börjar jag bli riktigt stressad! Har en obehaglig känsla i kroppen.

Springer ett varv till. 

Vardagsrummet – badrummet – sovrummet – garderoben 

INGEN JÄVLA STANS ÄR HAN! 

Jag ropar inte längre utan nu skriker jag: 

”HARLEY!!!!!!!!!!!!!!!!” 

Och springer in i sovrummet och kollar under sängen så hör jag något i garderoben, springer dit och då hoppar han fram (på ostadiga ben så han halkar till och ramlar pladask framför mig) och jag skriker till,

ett typiskt tjejskrik – för han skrämmer ju mig!

Hoppar fram, bakom en dörr!

Jag är ju rädd och skriker och han snubblar och han blir

Så. Rädd. För mitt skrik…

…så han börjar gråta. 

Men när vi båda lugnat ner oss och var på samma nivå så gömde han sig massa gånger och jag låtsades leta efter honom i alla andra rum. Men det var skönt att veta vart jag hade honom. 

Hur gullig är han när han sitter där förövrigt? <3