J

Såhär är det nu. Jag försöker bara uppdatera om livet. Vardagsbetraktelser som dessa blommor på asfalten. Jag tycker inte det såg ut som att krukan hade vält. Men jag kanske hade fel. Tycker dock fortfarande att människor som förstöra för andra människor är sugiga människor, so sue me. 

Jag försöker bara uppdatera er i den mån som det går i mitt liv just nu. Livet är riktigt jobbigt just nu. Riktigt, riktigt jobbigt. Jag försöker bara ta mig igenom dag för dag. Eller timme för timme när det är som jobbigast. För det är det. Jag får ångest som svider och fräter inifrån när jag skrattar ibland. För jag känner att jag inte får. Eller borde. Fast det får jag ju… Men, ni vet… Känslan. 

Jag kommer förmodligen aldrig skriva om vad detta är för det är privat. Inte personligt utan privat. Så vänligen, jag ber er av hela mitt hjärta – sluta fråga i kommentarsfältet. 

Jag älskar alla er. Att ni finns här för mig och kommenterar snälla, omtänksamma saker… Jag önskar jag kunde visa hur mycket jag älskar er. För det gör jag. 

Tack. För allt. 

Er för alltid, Dasha. 

Det här möttes jag utav på min powerwalk imorse. Vad är det för fel på människor som gör såhär? 

Det här är bara en urusel människa rakt igen som kände sig manad att rycka ut blommorna och smutsa ner trottoaren med jorden. 

Inte ens har de snott blommorna. Inte för att det skulle rättfärdiga detta idiotiska beteende men då hade det ändå varit en annan grej. Om personen i fråga snodde blommorna till sina egna krukor. Men det här? Nä. Det är bara dålig karma. 

Må ditt mobilbatteri alltid ta slut när du som mest behöver det! Och må alla dina dragkedjor alltid fastna i dina tröjor och jackor och göra fula hål i dem. Må du ALLTID tappa dina hemmanycklar och må du alltid vara lite förkyld, JÄMT. 

Sugiga människa!