Min jetlag är hård. Låg igår och kämpade med att vara vaken till 21.00 med bomull i huvudet och ögon som nästan tittade i kors sista timmen. Men det positiva är att jetlagen är ”åt rätt håll” och jag vaknade superpigg och redo för denna dag klockan 04.30. Då blev jag sugen på en powerwalk men hejdade mig för det kändes för läskigt att gå ut klockan 05.00 ensam i denna stad som inte vaknat än.
Hur otrevlig grej är inte det egentligen? Helt otroligt att jag tycker det är för obehagligt att gå ut på en powerwalk och känner att jag behöver vänta ungefär två timmar tills staden börjar leva för att inte riskera att bli våldtagen.
Så nu ska jag göra lite yoga istället och sen ta mig ut. Hörs snart.
